Halloj Lupef!
Wow! Solen steker och livet leker! För ett par veckor sedan var fina ni på besök här nere i Bryssel-värmen. Jag fick äran att visa upp mitt kära kontor och hänga med några av de bästa Lupefarna – superkul! Hoppas ni som var med blev lite extra sugna på en framtid i Bryssel och kanske till och med lite lobbyism. Vem vill inte prata politik och dricka kaffe i EU-bubblan liksom?
Jag tänkte ge er en liten inblick i vad som händer här nere! I början av april anordnade jag tillsammans med mina danska och norska praktikantkollegor ett mingel för nordiska praktikanter i Bryssel. Det blev en riktig succé! Framför allt gav det mig en ypperlig chans att… nätverka aggressivt. Dagen efter satt jag snällt (läs: metodiskt) och la till alla ~120 personer på LinkedIn – och kan nu stoltsera med 500+ kontakter. Känns som att jag är ungefär tre connections från att bli EU-kommissionär.
Har också fullt ut gått in i Bryssel-bubblan och slänger mig nu obehindrat med ord som “stakeholders”, “policyfönster” och “level-playing field” i helt vanliga konversationer. Oklart om jag blivit klokare eller bara bättre på att låta som att jag har koll på EU och skillnaden mellan KW och KWh…
Förra helgen drog jag och några praktikantvänner till Amsterdam – strålande väder och god öl hela dagen, ni fattar. Bryssel ligger verkligen perfekt för spontana småresor och nya stadsäventyr. Vi hann också med ett besök i Brygge för studiebesök på College of Europe härom veckan – kände oss akademiska i cirka 45 minuter innan det blev öl på en uteservering igen.
Och som om det inte vore nog fick vi finbesök i helgen av Lisa Håkansson (med ungefär fler Lupef-titlar än vad som får plats här). Det blev en klassisk Bryssel-helg med födelsedagsfest, valborgsmingel, förlovningsfirande och moules. Man säger att man “tar det lugnt i helgen” och tre evenemang senare står man där med pommes och majonnäs och funderar på sina livsval.
På jobbet rullar det på med rapportering, mingel, nyhetsbevakning och allt däremellan. Har även bemästrat praktikantlivets kanske viktigaste skill: att nicka insiktsfullt på möten samtidigt som man diskret försöker lista ut vad som faktiskt diskuteras. Ibland går det så bra att jag själv blir övertygad om att jag förstår allt.
Just nu ligger såklart krisen i Mellanöstern och den efterföljande energisituationen högt på agendan. Jag har verkligen fått upp ögonen för energifrågor under min tid här – även om mina rumskamrater kanske börjar tröttna lite på spontana utläggningar om flaskhalsintäkter och marginalprissättning vid middagsbordet. Märkligt nog.
En annan bieffekt av Bryssel-livet är språket – jag pratar nu någon slags hybrid av svenska, engelska och tre franska ord jag använder alldeles för självsäkert när jag ska köpa en kaffe. Känner mig internationell. Är inte säker på att någon annan gör det. Särskilt inte när de frågar om jag vill ha mjölk i kaffet…
Men jag har också goda nyheter: jag blir kvar i Bryssel ända till mars (!!!) som anställd på Energiföretagen. Otroligt kul – jag får fortsätta prata politik, säga “stakeholders” och låtsas förstå triloger ett tag till!
Det får bli allt för den här gången.
Ha det gött!
Mattias Olsson
0 Comments