Nu har jag snart varit här är i en månad och då krävs det naturligtvis en liten uppdatering. Eftersom den här bloggen både ska vara för inspiration och för praktisk vägledning så tänkte jag skriva ett inlägg om skolrelaterat inlägg och ett med saker jag har gjort när jag inte gått i skolan.

Skolan började för tre veckor sedan men en introduktionsvecka där man fick prova på alla kurser som man ville ta innan en slutgiltig registrering. Terminen är uppdelad i två lika stora delar där vi läser vissa kurser över hela terminen men en lektion i veckan och andra bara en av två perioder med två lektioner i veckan. Då jag totalt behöver läsa 18 credits för att motsvara 30 hp och de flesta kurser är värda 2 credits så var det därför en hel del val som behövde göras. Det föll till slut på dessa kurser:

Labor Economics (2 kurser): som handlar om hur arbetsmarknadens parter ska fungera för skapa det mest effektiva systemet (med andra ord: alltså producera så mycket som möjligt av det som kan räknas i pengar).

Comparative Economic Development: en kurs som främst baseras på diskussion och redogörelse utav nationalekonomiska forskningspapper, ofta baserat på analys av institutioner och hur det har fått en betydande roll för hur samhället ser ut som det gör.

Intermediate Macroeconomics: En fortsättningskurs i makroekonomi.

Intermediate Finance: fortsättningskurs i finansiell ekonomi med fokus på företagande.

The many dimensions of Globalization: en kurs som avhandlar så många delar av globaliseringen som det finns lektioner för.

Japanese managment: En kurs om vad som särskiljer den (unika) japanska företagskulturen mot den västerländska och varför den har varit så framgångsrik fram till 90-talets ekonomiska kris i Japan.

Explore Japan: en kurs för utbytesstudenter som vill uppleva den japanska kulturen via skolan. I kursen ingår stadsvandringar, besök på sake-bryggeri och att se på östra Asiens svar på EL-Classico: basebollmatchen mellan Japan och Sydkorea.

Topics in global studies IIb: en kurs i sociologi om historia och kollektivt minne med fokus på andra världskriget.

Som listan visar ovan så är det en del kurser att läsa, då utbudet varit rätt stort och att vi får rätt mycket friheter i våra kursval från Sverige så gav det utrymme för att välja ämnen med lite olika inriktningar. Mitt första intryck av skillnaderna mellan att plugga på Hitotsubashi och Lund är att det är lite som att vara tillbaka på högstadiet. Något som inte bara beror på antalet kurser vi läser utan också att närvaro på föreläsningar är en del av betyget och att vi får flertalet läxor där det snarare handlar om sammanfattningar av texter än analys och egen research.

En annan viktig del utav det japanska samhället som avspeglas i universitetet är att det finns en stark samhörighet och att professionella relationer ofta består. Det innebär att studenter när de är klara med sina studier ofta arbetar hela sitt arbetsliv, när de sen börjar närma sig pensionsålder går de tillbaka och undervisa några år på det universitet de en gång har studerat på. Detta system innebär väldigt erfarna föreläsare med många intressanta historier men ibland också en bristande pedagogisk förmåga.


0 Comments

Leave a Reply

Avatar placeholder

Your email address will not be published. Required fields are marked *